Strandskyddsutredning

Göran Lagerström berättade om strandskyddsutredningens betänkande som enligt hans välgrundade mening utgör en akut fara en fortsatt levande Stockholms skärgård med en fast befolkning.

 

Göran Lagerström företräder föreningen SIKO, som har engagerat sig i frågan om Stockholms skärgårds utveckling under måttot "en levande skärgård." Detta är just nu en mycket brännande fråga p g a en strandskyddsutredning, SOU 2020:78, som kommit med förslag vilka skulle leda till att "en död hand" lades över hela Stockholms skärgårds vidare utveckling som en livskraftig skärgård.

 

Utredningen tillsattes egentligen för att underlätta strandnära bebyggelse i glesbygder, främst i Norrland Detta ledde till att den fick ett vad Göran kallar ett Arjeplogsperspektiv, till nackdel för Stockholms skärgård. Utredningen arbetade även med konceptet exploationstryck, såsom avgörande för om strandskyddsreglerna skulle kunna liberaliseras och tillåta större strandnära bebyggelse. Därvid bestämde man att hela Stockholms skärgård, i likhet med fastlandet nära Stockholm, skulle anses utgöra ett sådant område med högt exploationstryck. Göran och SIKO arbetar för att Stockholms skärgård i stället skall betraktas som ett "särskilt landsbygdsområde" och därmed få liberalare strandskyddsregler, som möjliggör en rimlig ny bebyggelse och en fortsatt utveckling, som gör skärgården attraktiv såsom bostadsort även för yngre och ej så kapitalstarka generationer.

 

Redan nuvarande strandskyddsregler, såsom de tillämpas av prövningsinstansen Stockholms Länsstyrelse, innebär stora begränsningar i rätten att bygga bryggor och hus 100 resp 300 meter från strand. Detta får i huvudsak ske endast om platsen ifråga redan får anse ha "tagits i anspråk" d v s det redan finns hus eller brygga på platsen. De av utredningen föreslagna nya reglerna skulle ytterligare inskränka den rätten. Det värsta med utredningen enligt Görans (och min) uppfattning är emellertid att utredningsförslaget, satt likhetstecken mellan större skärgårdsöar, såsom Möja, och typ Gustavsberg, vad gäller strandskyddet.

 

Göran hävdade på goda grunder att de större nu bebodda skärgårdsöarna måste betraktas som glesbygd och behandlas som sådan, vad gällde strandskydd, med de mer liberala regler detta skulle innebära. Värmdö kommun kämpar i princip för att underlätta för en levande skärgård med service, skolor (?) och näringsliv, som gör det attraktivt för folk att bosätta sig där permanent. Detta gäller i första hand vissa större öar med relativt stor fast befolkning, såsom Möja, Svartsö, Ingmarsö, Runmarö och Nämdö, som med normala mått mätt är glest befolkade, men av skärgårdsutredningen godtyckligt "buntats ihop" med övriga stockholmsområdet. Det ära lätt att inse följderna av ett byggförbud vad gäller nybyggnation inom 300 meter från stranden på exempelvis Möja skulle innebära för öns fortsatta utveckling; en död hand och total avveckling av fast befolkning på sikt!! Göran kämpar för att just dessa större öar, som har chans att få en livskraftig åretrunt-bebyggelse, till varje pris måste värnas. Det är därför viktigt att nu agera för att regeringen, där skärgårdsutredningens förslag nu förbereds för proposition till riksdagen, inser hur förhållandena ser ut i skärgården och vad man riskerar med utredningens förslag, vad gäller de större skärgårdsöarna med en fast befolkning och utvecklingsmöjligheter. 

 

Göran vädjar därför till medlemmarna i vår rotaryklubb, som troligen bättre förstår problemen i skärgården än kanslihusbefolkningen, att engagera oss och lobba för att rädda skärgården genom att möjliggöra utveckling av boende, service, kommunikationer och näringsliv på ett antal större skärgårdsöar med utvecklingspotential genom att stoppa skärgårdsutredningens förslag i papperskorgen vad gäller dess förslag om ännu mer restriktiva regler för strandskyddet där!!!

 

Vid tangentbordet Jan Rudberg