Publicerad av Ami Flood den 17 Sep 2021
Helena Sancho från Sida berättar om Sveriges arbete med att stärka kvinnors rättigheter i Georgien. Helena är jurist och har arbetat med utvecklingssamarbete och stärkandet av mänskliga rättigheter sedan 1999.
 
Anteckningar från fredagsmöte 17 sept 2021
 
Närvarande: 17 i lokalen 2 gäster 
Zoom: 9 deltagare varav 2 gäster (varav en var föredragshållaren)
Dagens namnsdag: Hildegard, Magnhild
Faktoid: Ättestupa (1100-talet från Island)
 
Håll Sverige Rent; Wanja uppmanar alla att delta på söndag i sitt lokalområde och ta en selfie
 
Presentation av Helena S av Ingrid
Idag arbetar Helena på Sidas kontor i Stockholm men under åren 2014-2018 arbetade hon på svenska ambassaden i Tbilisi, Georgien och fokuserade då särskilt på kvinnors rättigheter. Under morgonmötet kommer Helena prata om hur det är att representera Sverige på en svensk ambassad och om möjligheter och utmaningar med att arbeta med utvecklingssamarbete.
 
Helena inleder med att berätta att hon ska berätta om sitt favoritland Giorgien där hon var utsänd av Sida mellan 2014-2018. Hon ser en koppling till Östersjön också därför att vikingarna (de första) tog vägen till Giorgien via Polen och Uikraina österut mot Georgien där de anmälde sig till kungen där som kämpar (tyvärr förlorade de). Man kan hitta lämningar längs vägen.
Helena jobbar som tjänsteman på SIDA sedan 2006. Hon har varit utsänd till G som ligger inklämt mellan Turkiet och Ryssland (stormakter) och Armenien och Azerbaijan.
I Geogien finns skidorter, badorter längs Kaspiska Havet och i Tiblisi finner man influenser från ottomanska riket, Ryssland och modern arkitektur tom t ex ”Svamphuset” som är ett samlande myndighetskomplex (en del av det reformarbete som görs).
Georgien har ett eget språk och ett eget alfabet. De har en rik kultur med dans och är kända för sin speciella körsång som låter lite som Rövarsången i Ronja Rövardotter (den är inspirerad från Georgien). Det finns mycket god mat och landet är en av de första vinproducerande länderna med anor av vinproduktion från mer än 6000 år sedan.
Det finns också en mörk sida som skedde på 90-talet då de två regionerna Abkazien och Syd Ossetien vill bryta sig ut och tillhöra Ryssland. Det blev t o m ett kort krig år 2008 mellan Georgien och Ryssland (12-dagarskriget). Där man kan konstatera att Ryssland bryter mot folkrätten.
Helena jobbade på ambassaden i Tiblisi. Det är som vilken svensk arbetsplats som helst men med tonvikt på arbetet att förenkla kontakter mellan Sverige och värdlandet. De ska sprida information, värdering och svensk industri och produkter till sitt värdland.
Exempel från julfest med Luciafirande där man bjöd som enda ambassad in sina partners med familjer. Detta för att fördjupa sina band med partnerorganisationerna bl a.
Biståndspengen på 120-140 miljoner per år (totalt) går en del till arbetet i Georgien som bl a fokuserar på kvinnors rättigheter. Helenas arbete på plats var att förbereda beslut, ha dialog med olika organisationer, samt säkra pengarnas användning på rätt sätt. Hon berättar om en kvinnoklinik som de stöttat tillsammans med Kvinna till Kvinna (en svensk organisation som också finns i Georgien), där de bidragit med sexuell hälsa genom bröstscreening och gynstol m.m. Men de stödjer också kvinnligt entreprenörskap, studier om kvinnor med funktionshinder samt internflykringars situation från krigsområdena (ofta blir de hemlösa och hamnar i svår utsatt situation).
Frågan om kvinnors rättigheter startade redan i början av 2000 talet av tidigare kollegor till Helena. Det har varit en tuff resa eftersom det startade med stor förnekelse och man ofta refererade till att man t o m haft en kvinnlig ”kung” på 1300 talet då drottning Tamar t o m kallades Kung Tamar. Kvinnors situation är begränsad på en del sätt medans kvinnor kan röra sig fritt och utbilda sig så är deras offentliga sfär begränsad p g a låg eller ingen representation inom politik, beslutsfattande och markägande. Våld mot kvinnor är t ex mycket vanligt och det finns barnäktenskap (15-17 år) som både är frivilliga och påtvingade. Kvinnor kan vara högutbilade men ändå ha låga löner. 2003 startade exempelvis Kvinna till Kvinna ett skyddat boende som också inleddes med kampanjer mot kvinnovåld i hemmet med bearbetning av politiker och journalister. Vändpunkten var år 2014 då en kvinnlig professor mördades av sin make på universitetet inför sina elever och det blev en stor mediauppslutning kring detta och andra liknande händelser eftersom mord av kvinnor av sina partners inte är ovanligt. Man började inse att detta inte var en ensak för en familj utan att det behövde göras något åt. När t o m patriarken för den ortodoxa kyrkan i sitt jultal 2014 tog upp detta så började saker på allvar hända. Detta skedde parallellt som ”metoo”-rörelsen började uppstå globalt och då inser man att samspelet mellan globala och lokala händelser kan vara mycket viktiga. Sida jobbar med att bygga upp – lämna över och därefter stötta i flera år tills det flyter självständigt. Så att skapa skyddade boenden för kvinnor som är våldsutsatta och ge möjligheter till dem att lämna destruktiva förhållanden utan att bli helt utelämnade var en viktig förändring.
Resultatet av Helenas och hennes projekt och kollegors arbete är svårt att mäta för de har fortfarande lång väg att gå. Men ett tydligt resultat är att man idag diskuterar detta på bred nivå. Det finns numera kvinnliga entreprenörer, kvinnor kan påverka politiska beslut och framför allt har det skett en stor mental förändring som lett till massor av små förändringar. Sverige och projektet har haft en stor del i detta förändringsarbete även om flera har bidragit. Sverige har varit drivande i frågan.
Där avslutade Helena sin berättelse och en liten frågestund följde. Slutligen avtackades hon traditionsenligt med ett diplom och insats för polio som vanligt.
 

Se föredraget här: