I fredags fick vi höra en så kallad sälj-pitch för höghastighetståg. Informativt och intressant. Själv blev jag påmind om en märklig upplevelse där Ladislaus Horatius, en högst originell pianist och författare bördig från Ungern, figurerar. Han organiserade evenemang som Osjälvständighetsdagen, Nyårssörjande och Lunds bokbad. Det var han som 1993 drog i nödbromsen på X2000, en protest mot utvecklingstakten i samhället.
Vid ett besök på ett universitet i Budapest i slutet på 90-talet träffade jag hans far som bad mig ta med en kartong kakor som Ladislaus mor hade bakat till honom. Vi hade sedan bara ett kort möte. Ett decenium senare, 2011, kom det plötsligt ett mail. I en krönika hade jag använt ett citat av Harry Martinsson: Ifall man begär omedelbar förståelse för det nya, begär man därmed idel och omedelbart verkande otrohet mot det gångna. Att okritiskt bli hänförd över att civilisationen håller på att bli en racer, är kriminalitet. Det var en uppfattning helt i Ladislaus anda: Mer Martinsson till cheferna! skrev han och ville veta varifrån citatet var hämtat. Jag svarade lydigt med vändande mejl... Inget svar.
Sju år senare, 2018, hade han samlat sig: Fungerar ens din gamla adress? Det går ju fort nu…Fortfarande lika väldisciplinerad bekräftade jag direkt att så var fallet... Inget svar.
Nu har det gått ytterligare 3 år och då och då tänker jag på denna oändligt långsamma mejlväxling. Är jag indragen i ytterligare ett konstnärligt performance-verk? Kanske det kommer något framåt 2030? I så fall ska jag inte svara på sådär en 7-10 år, längre klarar jag nog inte av att vänta.
Efter föredraget i fredags om nya snabbtåg – över 1000 kilometer i timmen! – kunde jag inte hålla mig. Jag sökte Ladislaus på nätet. Det visar sig att han avled 2019, 65 år gammal. Varför plötsligt så bråttom? Kunde det inte fått vänta lite till?
................
Nu på fredag har vi vårt Årsmöte, ett bra tillfälle att höja blicken och diskutera klubbens verksamhet och framtid!
